Så här går det till:

1. Välj en gran som växer under andra, liksom i skydd av de omkringstående så att det kunnat växa långsamt och har blivit ganska gammalt med pengabark. Det skall vara rakt, kvistfritt och cirkelrunt. Ingen tjur.

2. Såga ner bastaträt, kör hem och kapa i lagom långa längder.

3. Klyv bastaträt med hjälp av yxa och slägga och kilar i två, tre, fyra eller fem bitar. Alla med en bit av kärnan.

4. Värm bastaträna, de kluvna delarna, vid öppen eld, i ugn eller koka i en bastagryta.

5. Skär sedan upp början på varje bast ett par centimeter med hjälp av en bastakniv tvärs över träets årsringar. Dra sedan alla de långa basten och samla ihop dem i en bastatorsta.

6. Nu början man att sno en tått med ett eller ett par bast, skarvar i med nya bast undan för undan och när tåtten är lagom lång börjar man binna öglor.

Från tätvuxen gran kapas, klyvs och kokas långa vedträn i en specialgryta.


När bastaträna är färdigkokta, skärs och dras basten upp för hand med kniv.
Därefter snos basten ihop till en tott, som man gör maskor av och binder till en kasse eller korg.
Det mesta som tillverkades med bastbindningsteknik var sillakassar.
Men det fanns också andra produkter, till exempel dörrmattor, fiskmjärdar, mulakassar, knytnävskassar och rep.

Basten mörknar med tiden. För att sälja sina sillakassar gick man till marknader, skickade på järnväg, lämnade i affären eller sålde till uppköpare.

Vad fick man för en kass?

•På 1850 och 1860-talen fick man 1.50 kr/dussin
•Före 1900 fick man inte över 2 kr/dussin
•1920 fick man 2.25 - 2.50 kr/dussin
•Under 1930-talet steg priserna från 3 till 11 kr/dussin
•På 1950 talet fick man upp till 3 kr/dussin
•Under 1960-talet fick man 90 kr/dussin
•1969 hade priserna sjunkit till 75 kr/dussin
•1974 började Hemslöjd i Byn och sen steg priserna från 75 kr/styck
•År 2006 får du betala dryga tusenlappen för en sillakass.

Frågor & svar

Litteraturtips

Granlund, John: Lindbast och träbast, en studie i material och teknik, FolkLiv 1943
Modéer, Ivar: Öländskt tallrepslageri, Fataburen 1928
Olofsson, Ossian:Rep av trä och näver, Norrbotten 1936-38
Svensson, Nils-Ivan: Yrkesskolorna, Svensk bygd och folkkultur III, 1947
Ingeborn, Kersti: Bastabinne i Ödenäs, Trä som tillgång, Västergötlands fornminnesförenings årsskrift 1986
Ingeborn, Kersti: Hembygdsföreningens kulturella roll, specialarbete, Högskolan i Borås, 1990
Hena Hellström: Tråden den sköra, 2007. sid 8-16 och 154-160.